Är fisken giftig?

Barracudan vi fångade strax innan revet på Antiguas sydkust är en 75 cm lång mördarmaskin. Det är inte många här som är rädda för hajar, men om det finns barracudor under båten är det ingen som badar. Det är ett farligt rovdjur med centimeter-långa vassa tänder som vi nu har i sittbrunnen. Men kan vi äta den? Vi tänker oroligt på den nederländska båt som fångade en liknande barracuda nere på Tobago. De fick den mycket obehagliga magsjukdomen ciguatera. Fisk som äter vid korallreven, speciellt rovfiskar, kan samla upp giftet ciguateratoxin. Barracudan är det absolut sista djuret i näringskedjan, så risken för att bli sjuk är större med just den fisken.

När jag ser en av de lokala promenera i en gul regnrock inne på stranden i ankarbukten, antar jag att det är en fiskare. Jag måste in och fråga honom.

Mannen i regnrocken är kvar i vattnet framför ett lila skjul under några palmer. Bakom skjulet är ett par gamla surfbrädor och en motorbåt ligger slängd i skogen.

”Normalt ska du inte vara rädd för ciguatera här”, säger fiskaren som heter Alex. ”Dessa fiskarna fångade jag på revet i går.” Han visar mig ett dussin red snappers och papegojfisk som ligger i en hink. Vi talar lite om fisket här, och han pekar ut på sin fiskejolle, och visar den plats han brukar fiska på. ”Men om du är orolig”, fortsätter han, ”så ta din barracuda med in på stranden när du ska rensa den. Släng inälvorna där uppe”, säger han och pekar på några palmer och buskar några meter upp på stranden. ”Så kommer myrorna. Myrorna gillar inte gift och undviker fisken om den är giftig. Om myrorna kommer till den, är den ok.”

Vi pratar lite till, men jag är angelägen att komma tillbaka till Anna Lisa och få rensat barracudan. Alex håller näven mot mig och jag slår min egen knytnäve mot hans till avsked. Fisket skapar ett band mellan oss.

”Jag ska ut igen i eftermiddag”, säger Alex som det sista. ”Du kanske vill följa med?”

Myrorna hjälper
Fler tropiska regnbyar tvättar saltet av Anna Lisa. Det finns goda skäl att ha en regnjacka på som Alex har. Men till slut klarnar det, och en hink med avfall från barracudan kommer med i jollen in till land.

Kommer myror också fram i regn? Just nu regnar det inte, så vi hoppas att de fortfarande vill hjälpa oss. Vi vet dock inte vilken del av fisken myror föredrar, så lite tarmar, lever, fiskens dråpliga huvud och en liten bit filé läggs på platsen som Alex pekade ut. Det går inte länge innan några små myror börjar att sniffa på fiskens avfall. En katt håller ögonen på oss på distans. Kanske Alex gjorde det också, för han kommer och studerar resterna av fisken.

”Det är en ung barracuda. Det är inga problem med den. Och se alla myror … ”

”Men myrorna kryper inte på fisken”, svarar jag, fortfarande lite orolig efter att ha läst om plågorna man måste ta sig igenom om man får ciguatera.

Alex pekar på ett gäng två millimeter långa myror som ivrigt löper fram och tillbaka mellan tarmarna och ett hål i marken. ”Den är helt ok, man!”

Barracudan var kanske den mest välsmakande fisk vi har fångat hittills. Den gav mig också en fisketur, en att dricka öl med på stranden och kanske början på en ny vänskap. Det är en super bonus.

Mot Karibien?
I boken ”Mot Karibien?” kan du läsa mer om vår segling. Just nu ger vi den bort helt gratis.