Norge

“Kan du flytta på dig?” frågar den japanska damen som står bredvid mig på kajen. Hennes man står leende precis bakom med en iPad redo på en selfiepinne.

“Ursäkta?” säger jag lite ursäktande. Jag står på kajen framför “Anna Lisa” på Bryggen i Bergen. Det är längesedan som jag har sett så många turister på ett och samma ställe och är helt överväldigad av folkmyllret.

“Flytta lite på dig”, fortsätter den japanska damen på en nästan oförståelig engelska och viftar samtidigt lite med händerna. Utan att jag riktigt förstår varför, går jag lite åt sidan. Det japanska paret tar min plats framför båten, och med selfiepinnen in action tar de en bild av sig själva med “Anna Lisa” och de norska trähusen i bakgrunden.

Jag hoppar ner på Anna Lisa och röjer upp bland tampar och segel, när ytterligare en japan söker min uppmärksamhet.

“How much?” frågar han.

Jag skakar oförstående på huvudet. “Vad?”

“How much?” frågar han igen på svårbegriplig engelska.

Så förstår jag vad han menar och skakar beklagande på huvudet. “Tyvärr”, säger jag. “Vi seglar inte med passagerare.”

Vi ligger förtöjda i Bergens absoluta mittpunkt. Det är faktiskt helt fysisk omöjligt för andra båtar att ligga mer centralt än vad vi gör med Anna Lisa just nu. Kontrasten från den sista tiden ute i fjordarna och den norska skärgården är helt enorm.

Vi har seglat helt nära 1400 meter höga berg som reser sig rakt upp ur det flera hundra meter djupa vattnet. Vi har legat ankrade på vatten som var så stilla, att molnen speglades, och känslan var nästan att det var vi som var i himlen. Vi har seglat på grönt smältvatten från berg som har snö på toppen. Under hela turen har vi i stort sätt inte mött några andra båtar. Vi är bara 500 sjömil hemifrån, men ändå är vi i ett landskap som är så storslaget och olikt det som vi är vana vid att det är svårt att föreställa sig.

Mot nord

När allt ska hänga ihop med arbete, skola, aktiviteter där hemma och ett hus som ska hyras ut, kan det vara svårt att få allt att gå upp i en högre enhet. Vår lösning detta året, är att jag seglar båten till Bergen tillsammans med ett par vänner. Från Bergen fortsätter sedan familjeäventyret.

Målet är Shetlandsöarna och de norska fjordarna, men än så länge har det inte varit möjligt att få väderutsikten att passa ihop med att både komma ut till Shetlandsöarna och tillbaka igen. Vårt motto är: Det ska vara en trevlig upplevelse att segla, så vi startar inte en sådan segling i kuling.

Kamratskap och natur

Mitt bästa sätt att visa vilka intryck Norges fantastiska natur har gett, och det kamratskap som uppstod mellan Peter, Andreas och mig under seglingen mot nord, är nog med kommande bilderna:

Kuling i Kattegat.

In i solnedgången på Skagerrak.

Korshamn. Ett av våra första bekantskaper med Norge.

Vi ankrar på molnen.

På väg in i Hardangerfjorden – en av få dagar utan kuling.

Kursen är mot snöklädda berg. När solen kommer är det nästan magisk.

Hardangerfjorden.

1400 meter berg och 100 meter vatten!

Stämningen på ”Anna Lisa” kan bäst beskrivas så här!

Vi har haft en otroligt intensiv höst med vår bok ”Ett år utan skor”. Det har varit många, många föreläsningar på företag, bibliotek och föreningar – ibland upp till tre föreläsningar / vecka. Hösten bjöd på fyra båtmässor med fler föreläsningar, boksnack och bokförsäljning i Marstrand, Göteborg, Stockholm och Fredericia. Jag lyckades också avsluta mitt nya manuskriptet för en bok som handlar om ankring. Vi har även lagt en ny motor i ”Anna Lisa” och gjort en hel del andra förbättringar. Ja, det går faktiskt att bli stressad även om det bara är roliga saker man gör!

Och nu är vi äntligen på väg ut på en ny långsegling – eller en kort långsegling åtminstone – om en månad seglar vi norrut.

Förra gången jag var i Norge utforskade jag Telemarken på motorcykel, men nu är det Norges västkust och fjordar som vi är på väg till. Jag var oerhört imponerad av Norges höga, snötäckta berg och lugna sjöar när jag var där förra gången. Tänk att det finns så fantastisk natur precis runt hörnet? Det gäller att fånga alla äventyr som ligger nära till hands, och det ska vi göra i sommar.

När vi ändå är på väg till Norge, är Shetlandsöarna bara en omväg på ett par hundra sjömil. Det är nästan dumt att inte segla dit också, gå till puben, lyssna på musik och hitta avskilda ankarvikar. För andra gången ska vi hissa den brittiska gästflaggan under styrbords spridare på ”Anna Lisa”. Om vädret tillåter det.

Det ska vara en trevlig upplevelse att segla. Därför måste man alltid komma ihåg att lägga till ”om vädret tillåter” när man pratar om sina seglingsplaner. Om det blåser västlig kuling i några veckor kommer vi inte till Shetlandsöarna eller Norge. Men då vet jag att vi kan hitta andra bra ställen att segla till i så fall.

Vi ser fram emot denna sommaren – nu är det bara de sista förberedelserna som ska slutföras. Vad ska du hitta på i sommar?