Vi är många som har fått njuta av en härlig helg med massor av sol, och t o m med bad…10,8 grader
Vi hade diverse saker som skulle göras under lördagen men lördageftermiddag-kväll gav vi oss iväg, 10 minuter utanför hamnen. Där släppte vi ankaret och bara njöt.
”Ska ni bara vara där”, frågar folk oss.
”Ja, vi ska bara vara, njuta och umgås”, svarar vi.
Mathilda har satt ihop en film, när man ser den kan man lätt tro att vi hamnat i en långseglardröm igen 🙂
Det viner i masterna, jag kunde skymta lite solljus när jag första gången öppnade ögonen och tittade ut. Nu när det har gått två timmar till är det grått ute, vinden viner fortfarande i masterna. I vanliga fall skulle vi bara legat kvar i sängen, läst någon bok eller sett en film, men idag ska vi segla hem till Skanör.
Det är inga problem att väcka barnen. Jag viskar i Torels öra att han ska få träffa Johan idag, Troels sätter sig upp och är redo att klä på sig, äta och komma iväg.
10.30 lämnar vi Rödvig. Vi har fullt seglarställ på oss och Anna Lisa kommer segla med lite segel. Vi borde väntat längre med att gå, men vi är så taggade på att komma iväg, så vi lämnar hamnen.
Högtalarna kommer upp i sittbrunnen och hög musik och sång av oss överröstar vind och vågor. Stämningen är på topp!
Vid Falsterborev möter två svenska båtar upp oss, de har seglat från Tyskland kl 03.00 på natten, för att möta oss. Jag är helt rörd, tänk att offra en skön natts sömn och sen få segla i detta höstvädret, imponerande.
Vi har som vi redan visste seglat allt för fort och nu blir vi tvungna till att reva ner helt, de svenska båtarna är kloka nog att fortsätta mot Skanör i hög hastighet.
Vi ligger helt själva på den svenska sidan av Öresund och ska nu fördriva 2 timmar innan vi ska vara i Skanör kl 15.00.
Vi ser näset, vi ser vattentornet, vi ser stranden, men vi kan inte fortsätta. Sen försvinner Näset i en dimma av regn och stämningen ombord har totalt havererat. Barnen har gått ner och tjurar, vi ligger och guppar, helt utan segel och bara väntar.
14.10 nu jäklar sätter vi fart på Anna Lisa. Jag säger till Thomas att nu har vi 50 minuter på oss att jobba upp stämningen igen!
Hela morgonen har jag stört mig på vädret, det var ju inte så här det skulle vara. Vi skulle glida in i lagom vind och mycket sol, det är ju trots allt sommar. Desto närmre Skanör vi kommer ju mindre betydelse får vädret. Själva seglingen är fin fin och vi pratar med Henric Littren på vhf.en han berättar om den nya farleden in mot hamnen som vi ska följa. Det känns spännande och vi vet att familjen står på kajen och väntar.
Mistlurar tutar och hos oss är det Troels som ansvarar för att blåsa i vår. Det är inte bara familjen som står på kajen, kan det verkligen stämma att det är så mycket folk som väntar på oss?
15.01 glider vi in genom hamninloppet, att det regnar och blåser spelar ingen roll, vilken stämning, vilken värme. Mathilda och Troels ser sina vänner, vi vinkar och när vi passerar mitt-bryggan står där ännu fler och väntar på oss. På Anna Lisas plats finns ett ”målsnöre” och ballonger och längs kajen står det ännu fler och vinkar till oss.
Barnen har som vanligt hand om förfötöjningarna, Thomas arbetar med aktern och jag är helt fokuserad på att inget får gå fel. Innan vi är helt fast är barnen i land och kramas. När Troels vänder sig in mot kajen står han bara och gapar, vi är alla helt överväldigade av det fina mottagande som vi får. Och vädret, det är vi helt oberörda av 🙂
Pico/Azorerna
Tillsammans med besättningen från danska Barolo och Holländska Grutte Grise tog vi färjan över till Pico. Vi fick en härlig utflyktsdag. Därefter handlade det om att samla ihop allt det som vi lärt oss. Eftersom vi var så många som var iväg satt vår familj inte i samma bil så informationen vi fick är inte helt den samma, däremot har vi kunnat berätta saker för varandra som bara den ena guiden berättat. Här har Mathilda och Troels sammanfattat en del.
Pico tillhör Portugal och ligger mitt ute i Atlanten
Mathilda
Pico är den yngsta ön den är bara 300,000 år gammal. Det bor cirka 15 000 invånare på Pico och halv delen av dom jobbar med vinodling.
Troels
Ön Pico är en ö i Azorerna. Azorerna är en ögrupp i portogal mitt i Atlanten. Men tillbaka till Pico.
Pico är känd för sitt vin och valar. Pico har en vulkan som är aktiv men har intehaft utbrott på ungefär 250 år. Pico har även tre till vulkaner som inte är aktiva längre.
Lavasten
Mathilda
Det finns så mycket lavasten att det var svårt att odla så dom tog stenarna och la i högar. Sen tyckte dom att det verkade ganska smart att bygga väggar runt vindruvsplantorna, så det gjorde de. Alla stenar dom byggt med är så många så att om man lägger dom på rad så når dom två gånger runt ekvator. Dom druvorna som växer närmast stenarna blir sötast. Denna svarta lavastenen håller på värmen och ger dom näring.
Troels
På grund av vulkanerna har Pico så många lavastenar så om man tar alla stenarna kan man ta dom 2 varv runt ekvatorn! Dom använde lavasten till att bygga hus på grund av att det höll på värmen och när det kom en jordbävning så rasade alla hus som var gjorda av cement men husen som var gjorda av lavasten stod där de stod.
Guiden sa att Pico hade ett berg hon sa också att hon inte trodde att det fanns något berg längre. Senare på dagen försvann lite av molnen och där fanns berget! Vi körde förbi det och såg en grotta guiden sa att det var Europas näst största grotta. Det fans massa pooler som man kan bada i dom var gjorda av lavasten och dom hade skapats av naturen.
Vinodling
Mathilda
I nu tid så förstår dom även att om dom inte hade dom små stenväggarna så skulle druvorna var förstörda av vind och salt, för dom andra buskarna som växer fritt ser ut som om någon har klippt topparna på dom, fast det har ingen det är vinden och saltet. Dom söta druvorna är då också dyrast, om det är ett kilo söta druvor så blir det 3 euro, då måste man sälja många kilo för att leva på det. Portugal skickade en fredsgåva, vin, till Englands drottning för länge sedan men hon tyckte det var äckligt så hon skickade det vidare till Rysslands tsar och han tyckte det var super gott så han ville ha exakt det vinet varenda dag, så det var då Pico vinet blev känt.
Troels
Dom hade också murar av lavasten dom har dom till att skydda vindruvorna som dom behövde till att göra vin. Dom har inte murarna för att skydda vindruvorna från vilda djur, det är för om man tittar på träden och buskarna så ser det ut som någon har klippt dom men det är vinden och saltet från havet som har ”klippt dem” så det är därför dom har murarna. Om det kommer en spricka i marken använder dom jord till att täppa igen marken och då kan man plantera en ny planta där.
När dom har gjort vinet så har dom vin förpackningen upp och ner i last utrymmet på grund av att annars blir korken torr och går i sönder. Frukter har ju fruktsocker och det har också vindruvorna. Så när man gör vin blir vinet sötare för ju mer socker vindruvorna har. Så man får bara 3 eur/ kilo vindruvor om det är mer en 13%socker.
Allmänt
Mathilda
När vi var där så var det väldigt dimmigt så man såg inte Portugals högsta topp/berg, men den finns på Pico.
Det finns 3 små byar på ön, vår guide tyckte att dom skulle bilda en lite större för dom bor så utspritt för att ön är så stor. Det betyder att det även finns 3 skolor för barnen. Alla hus är byggda i sten för att alltid när det är storm så är det bara cement husen som gått i sönder och inte sten husen. Men dom vill även att alla hus ska se likadana ut. Portugal har en massa öar här ute i Atlanten för att det kom en båt med upptäcktsresande från Portugal hit så då skickade dom hit massa folk som skulle bo här.
Valar
Mathilda
Man har alltid fångat valar på Pico både för att få kött, fett, olja, och även för att sälja det. Det är lätt att fånga valar mellan Fajal och Pico, för valarna simmar mellan öarna. Nu så fångar man inte valar längre men dom har många spännande museer. Vi lärde oss att valarna simmar 3 km ner till botten sen måste dom andas efter 45 min, vi lärde oss även att en blåval bebis dricker minst 350 l mjölk varje dag! Om man först kokar och sedan torkar köttet så kan man göra mjöl som blir djurfoder.
Troels
På Pico fångade man valar fram tills 1980-talet sen slutade man och 2 år senare började man med val safari. En gammal valfångar fabrik är nu ett museum man kan titta på hur valar lever och hur dom fångade valarna. Man åt inte köttet man kokade köttet och fik olja som man använde till att få värme och ljus sen resten av köttet torkade man och gjorde till mjöl som djuren fik äta.
Detta var vår text, hoppas ni lärde er något, mvh Mathilda & Troels
Vårterminen är ju härlig med alla sina lov. Jag hade dock inte tänkt att vi skulle ha något sportlov, ett lugnt jämt skoltempo passar bra in i vårt redan lugna, låga tempo.
Så kom det ännu en diskussion med Troels om skolan. Troels anser sig aldrig vara ledig och jag såg snabbt min chans att få tillgodo räkna mig några pluspoäng och annonserade att det vecka 8 är sportlov ombord på S/Y Anna Lisas skola. Så nu är läraren glad och lättad, eleverna tog emot nyheten med glädje.
Vi har träffat på den norska båten Sansipapp som har tre barn ombord,
Mikkel 8 år, Brage 12 och Henrik 13. Inte helt otippat är deras föräldrar, Axel och Tove också väldigt trevliga och vi har det alla mycket bra tillsammans.
Det är så kul att få se sina barn växa som personer och att få se dem i situationer som de aldrig skulle hamnat i hemma. Trygghetszonen utvidgas och våra barn försvinner ut i världen under allt längre stunder.
Vi ligger ankrade i ett stort akvarium med turkost vatten som är fyllt av sköldpaddor, rockor och färgglada fiskar. Mathilda som hemifrån inte ens tänkte bada från båten är den än så länge enda i familjen som snorklat med hajar.
Tack för alla fina och härliga kommentarer som vi fått efter sista avsnittet av Familjer på äventyr!
Fyller här på med lite ”må bra bilder” från några härliga dagar på Tobago Cays
Jag känner att det har skett en förändring med hänsyn till skolan ombord. I början var jag rädd för att göra fel, jag ville att barnen skulle göra precis samma saker som deras klasskamrater gjorde i skolan hemma.
Jag använde mig mycket av den digitala plattformen som skolan använder för att följa med i skolans vardag.
Nu känner jag att jag vet vilka områden barnen skall ha läst i sina olika årskurser och vi betar av det i den takt som passar oss. Om vi har skola på en vardag eller helg spelar ingen roll, dagarna flyter in i varandra.
Jag har kommit på att mycket av det som står i Mathildas böcker kan jag använda till Troels, om det behövs är vi tre stycken som kan förklara uttryck, ord för honom.
Jag använder mig även av Lektion.se där hittar jag massor av förslag på uppgifter och texter.
Barnen har helt olika intressen och kan komplettera varandra. När Mathilda ska läsa om Tyngdkraft och Energier säger hon:
-Det är det värsta jag vet!
-Det är super kul, säger Troels och går igång med att läsa högt och berätta.
Troels har läst om bl.a Bronsåldern och då är det tvärtom:
-Det är så tråkigt!
-Det är jätte kul, jag kan massor om det, säger Mathilda och går igång med att berätta allt hon kommer ihåg från sitt år 3 i skolan.
De drar igång varandra och jag kan ställa kompletterande frågor och ställa krav.
När Troels startade på ”De 4 elementen” var Vatten först ut. Det finns massor med text om vatten i Mathildas böcker så med andra ord är det också något som hon ska läsa.
De läser tillsammans och får en uppgift,
Skriv ner vad ni använder färskvatten på under ett dygn och reflektera sedan kring detta.
Detta blir en väldigt relevant uppgift för hur vi lever ombord och hur de människor som vi träffar runtom i världen har det. Vi får många och bra samtal kring temat Vatten.
Vissa dagar kommer vi såklart inte alls överens och det är då jag vill swisha hem ett eller två barn för några lektioner på Tångvallaskolan, både barnen och jag saknar pedagogerna med jämna mellanrum.
Men problemen med att inte alltid komma överens skulle inte försvinna bara för att vi är hemma, jag har suttit många gånger och varit förtvivlad över läxor och projekt som ska göras klara.
Här nedan kommer Troels och Mathildas text och reflektion om vatten.
Vet ni hur mycket vatten ni använder på ett dygn?
Text av Mathilda och Troels:
I Sverige så använder varje person i genomsnitt 310 liter vatten per dag, om det då är en familj på 4 personer så använder dom 1240 liter på en dag, som altså är mycket mycket mer än vad vi hade när vi seglade över Atlanten.
Jag och Troels har under ett dygn skrivit ner allt vatten vi använt, men innan jag berättar det ska jag berätta hur det funkar med vatten här på Anna Lisa.
På Anna Lisa har vi en tank som rymmer 90 liter, en tank som rymmer 30 liter, sedan har vi ca 100 liter vatten i dunkar. När vi seglade över Atlanten hade vi totalt med oss 450 liter på 5 personer. Vi använde då ca 10 liter, totalt, per dag.
När vi tvättar håret plus bara tvätta oss gör vi det i havet, när vi är färdiga tar vi en halv liter färsk vatten och häller över oss. Det skulle vara skönt med en varm dusch ibland. Sist vi tog en dusch var på Kape Verde den 2 december.
När vi spolar i toaletten är det med salt vatten. Vi kan bara tvätta våra kläder när vi vet att vi kan hämta nytt vatten. Om vattnet tar slut får vi ett stort problem. Vi kan inte bara låta vattnet rinna eller bara starta det, vi har en fot pump, vilket är bra för då slösar man inte på vatten.
Vi hämtar vatten i 8 liters och 5 liters dunkar, det kan vara ett hel dags projekt när vi ska hämta mycket vatten.
På öarna här i Karibien har dom en stor svart tunna på sin tomt som de samlar regn vatten i. Det vattnet ska dom använda till alla behov, när det vattnet tar slut, då måste dom köpa dyrt dyrt vatten som kommer med tank skeppen. ´
På 1 dygn så har jag Mathilda använt 20 dl=2 liter, jag blir chockad verkligen såååå stor skillnad!
Troels använde 2,5 liter på ett dygn
Till gemensamma saker ombord använde vi 4,9 liter på disk te/ kaffe vatten, matlagning osv
Vad säger ni om det, blev någon också chockad? Och hur mycket vatten använder ni?!
Vi har bytt ut projektämnet Bronsåldern mot en utflykt på Grenada som även kallar kryddornas Ö.
Chauffören stannar bilen och pekar ut på bananerna som hänger på träden, bredvid finns det papaya och mango, 10 meter längre fram pekar han på muskotnötter och mycket mer.
Troels har här fått koncentrera sig kring vårt besök på chokladfabriken. Det var något som fångade hans intresse och han lyssnade noga på vad guiden sa, på engelska. Jag har skrivit frågor till honom och Troels har letat svar, valt bilder och färgsatt sidorna. Varje sida har en färg som går att relatera till vad det handlar om.
Det är bara sista frågan vi inte är helt överens om, men Troels har hört det han har hört så han ger sig inte…
Trevlig läsning och trevlig helg
Det är fredag förmiddag och vi har precis avslutat veckans skolarbete, nu är det höstlov, eller spöklov som vi kallar det.
Innan vi skall fortsätta med dagens projekt så ringer Linda Hammarberg på Skype, vi skall blir intervjuade av Linda som skriver för På Kryss. Det är alltid roligt att prata med Linda, hon har ju själv seglat med sin familj på deras S/Y Mary, i fyra år på världens alla hav.
Linda ställer frågor och alla i vår familj är med och svarar.
-Mathilda, vad saknar du mest? Frågar Linda
-Mina kompisar, jag önskar sååååå att de skulle komma och hälsa på mig!!!
Jag och Thomas kan knappt hålla oss för skratt, vi bara ler. Mathilda skulle bara veta.
I slutet på augusti ringde Annikas (en av Mathildas bästa kompisar) pappa och frågade om Annika fick komma och hälsa på under höstlovet. Annika skulle få flyga själv.
Vi hade väl tänkt att ha seglat vidare vid det här laget, men alltså, planer kan man ju ändra på.
Såklart att vi vill få besök, tänk att få ge sina barn en sådan upplevelse, överraskning.
För en överraskning skulle det bli, det ville Annika. Mathilda och Troels fick inte veta något, utan på flygplatsen skulle Annika bara komma!
Jag har gått här och funderat på hur vi skulle få barnen med ut på en tur till flygplatsen, utan att de skulle veta vad vi skulle där att göra. En tanke var att bjuda in till en skolutflykt, med en liten sväng inom flygplatsen.
Men ibland löser sig bara saker av sig själv.
Vi skall hämta Per, nästa lördag, som skall segla med oss över Atlanten. Till barnen sa vi att han skulle hämtas den 29 okt. För att Per skall känna sig välkommen fick barnen göra flaggor, Mathilda tyckte det var konstigt att vi gjorde svenska flaggor, Per kommer från Danmark, så Mathilda gjorde en extra flagga, en dansk.
Så stod vi där kl 11.00 på flygplatsen och väntade på Per…
Ett tu tre så kommer Annika promenerande ut, när hon ser oss kan hon inte hålla sig längre och springer mot oss, Mathilda och Troels ser först inte henne och de kopplar inte ihop vad som händer.
Barnen bara kramas och tårarna rinner, de tittar på varandra och kramas igen. Mathilda är så chockad så att hon inte säger så mycket till att starta med.
Så säger hon:
-Men Per då!
-Han kommer nästa lördag.
Annika har svårt att förstå att hon verkligen är på Gran Canaria nu och vi har svårt att förstå att den långa, lång hemligheten nu är verklig.
-Det är ju den allra bästa Annika som är här, säger Troels.
Vilken vecka det kommer bli!
Och Per hämtar vi på lördag, den 5 november, för sen bär det av ut på Atlanten.
Denna gången är det Troels som skriver om sina upplevelser i Asilah, Marocko. Vi ligger som tredje båt från kajen, alla andra båtar här är fiskebåtar. På kvällen börjar de med att sälja sin fisk här vid vår båt, sedan tar de sina stora vagnar och drar dem in mot centrum, där försäljningen fortsätter.
Fiskemarknaden
Fiskemarknaden var på piren, det fanns moränor, rockor, gigantkrabbor och HAJAR!!!!
DamDamDaaam
Moränorna hade bara en ryggrad, inga ben. Det är jätte många katter här, för varje kväll säljer de fisk och när fiskarna (dom som fiskade upp fisken) skär av fiskhuvuden (eller andra delar av fisken) då passar katterna på att ta huvudet (eller annan del av fisken)
Sen när vi kom tillbaka till Annalisa då såg vi…en gigantkrabba!!!! på vårt däck!!! Som fiskarna gav till…..ooooossssss!!!!!!!!!!!!!!
Kram från Troels
Vilken vecka vi haft! Allt har blivit annorlunda i vår värld, det ända som är sig likt är Anna Lisa och det känns tryggt och bra att ha henne att återvända till. Trots allt som har hänt så har vi haft lite skola med och när Troels övat på skrivuppgifter slogs jag av allt som barnen skall ta till sig och bearbeta. Här kommer först Troels skrivuppgift som skiftar från Skanör-Falsterbo, till upplevelsen i Tanger, Marocko.
Skolarbete av Troels,
Förr i världen gick det två vägar till Skanör Falsterbo från Ljunghusen, en längs norra delen av Näset och en längs södra delen av Näset. Så här skriver Troels om det.
Först gick det en väg till Falsterbo och en till Skanör. Men en dag så bestämde dom att man skulle göra en ny väg. Dom diskuterade om var den vägen skulle vara. Och då sa en bonde ”min sugga har precis skaffat barn så hon går den snabbaste vägen hem”. Också blev vägen skapad.
Upplevelser av Troels under v 35, samt text av Troels,
Vi gick ner för en smal gata. Vi kom till en stor plats, ormarna låg i en låda, det fanns 2 ormar. En av dem var en kobra, den andra vet jag inte vilken sort det var. De retade ormarna för att få dem att göra saker.
Mathilda skriver en sammanställning varje vecka, utifrån sina dagboksanteckningar. Denna gången skulle det vara som en saga, Det var en gång…
Det va en gång en flicka, som skulle segla i ett helt år ! Just nu var hon i Gibraltar.
Måndagen var bara en ganska vanlig dag, flickan och hennes familj var och handlade på Eroski, när dom kom tillbaka gjorde flickan och hennes bror skola. Jag kanske glömde att säga det men flickan heter Mathilda.
Tisdagen, skulle Mathilda och hennes familj se aporna och grottorna, dom fixade sig och hoppade in i taxin. Det var jätte läskigt för aporna hoppade överallt, och man skulle inte äta för då attackerar aporna en. Grottorna var också jätte coola!
Onsdagen skulle Mathilda och hennes familj segla till Marocko !!!! Direkt när dom kom utanför hamnen hoppade det jätte många delfiner, man blir så glad av delfiner ! Dom seglade i typ 6-7 timmar och sen var dom framme!
På kvällen bjöd vår guide oss på middag. Det var traditionell marockansk mat, kaklet, lamporna, stämningen allt var helt magiskt, Mathilda och hennes lillebror och mamma fick gratis henna tatueringar!!!
Torsdag, Mathilda vaknade och kände att det skulle bli en fantastisk dag ! Guiden visade runt dom. Dom kom till ett jätte fint hus där dom sålde mattor, lampor mm, där fick vi gå upp på taket och blev serverade traditionellt mynta te ☕️ sedan var dom på marknad i Medinan!
Hon hade haft en jätte bra vecka, du får höra om fredagen en annan dag 👍😌